Efter ekerbrottet var det dags att fixa till hjulet. Livet är surt och jag borde haft riktiga ställningar med mera. Men en avlagd ram och en stållinjal fick duga!
En stållinjal och ett gummiband.
Efter en timme blev det bra! Den svajar lite men endast 0,5 mm åt vänster. Orkade inte mer utan inser att nya hjul måste köpas in under sommaren. Behöver ett par AERO fälgar till Triathloncykeln så det får bli ett par som körs mellan cyklarna.
Livet leker och ekrarna smäller som raketer på Valborgsmässoafton. En mil kvar till jobbet och bakhjulet började vobbla. Mycket riktigt hade en eker gått av med resultat att hjulet blev snett.
Fulmek arla morgonstund!
Sagt och gjort Cykeln vändes upp och ner och ekern fästes hjälpligt med lite fulmek. Ekrarna närmst spändes upp och försiktigt trampade vi i väg igen.
På Cykel och Fjäll köptes TRE nya ekrar så att jag alltid har med mig och började montera en ny. Trodde att allt gått bra men även denna lossnade då jag spännt den för dåligt. Nytt mekande och slutligen höll den hela vägen hem.
Nu blir det snyggmek i garaget hela helgen för att rikta hjul och fixa med verktygen.
Ryggskottet börjar släppa och i dag blev det en ny runda. Det jag är mest nöjd med är mina backspeglar från Sprintech. Man slipper vrida på huvudet hela tiden och får en bra förvarning om bilar som kommer. Bästa investeringen till cykeln hitintills.
Skönt att ha koll bakåt utan att behöva vrida på huvudet.
Dessutom blev det en liten tur på DÖDAREN. Världens långsammaste moped! Men i det tempot kan man samla tankarna och fundera på hur man skall lägga upp träningen för cykelmomentet i Ironman. Kanske får man köra VéloSoléx bara man inte använder motorn. Garanterat kommer man då att samla sina tankar.
Som om det inte räckte med att man känner sig lite sliten efter backträningen i går. I morse vaknade jag med ett sjudjäkla ryggskott. Ni vet så där att någon på skoj sticker in en kniv i ryggen och vispar om lite. Inser att jag måste jobba ganska mycket mer med mina ryggövningar för att stärka ryggen men detta går just nu inte. Att springa är inte att tänka på men lyckan med triathlonträning är att man då kan byta gren. Cykeln kan rullas ut!
När det gäller ryggskott finns bara ett botemedel. RÖR PÅ DIG. Att ligga still gör bara saken sämre. Hittade detta youtube klipp med ett väldigt bra program som jag nu kör.
Det finns en ganska roligt skriven bloggartikel om denne Fredrik Jensen och hans film eller hans vilja att rädda ryggar utan att ta betalt. Typ gör så här så slipper jag se er.
Efter dessa övningar stack jag ut på en premiärtur på racern för att kolla att allt funkar och för att låta ryggen jobba lite. Dessutom kändes det skönt att åter sitta på min BROOKS SWIFT sadel. Bättre sadel än en lädersadel finns inte. Efter sex mil ställde jag in cykeln och är mycket nöjd med passet. Enda anmärkningen var att jag inte hade riktig kraft i uppförsbackarna då ryggen kändes svag men det var nyttigt att röra på sig och låta musklerna i ryggen blöda igenom ordentligt. Kanske är jag dum och har gjort fel men det funkar för mig.
Frågan som återstår är vilken sadel jag skall ha på Triathlon cykeln. BROOKS är självklar men vilken modell?
Gjorde dessutom under dagen en ny bekantskap med en VeloSolex förare här i Gagnef. Kanske blir det dags att köra Mälaren runt på 6,4 liter bensin. Vore grymt kul! Det är ju bara 34 mil. Kanske med en 2CV som crash truck.
Körde ett kombipass i dag. 30 km cykel och lite löpning efteråt. Tänkte på Ironman och hur tråkigt det kommer att bli att bara ha sin skugga som sällskap i 18 mil.
Känner att detta med Ironman börjar skapa lite ångest. Inte det att set är långt men just det att inte prata med någon.
Efter en jobbig vecka var det dags för lite pyssel och träning. Racern och Crossen rengjordes ordentligt inför vårens och sommarens turer.
En isärplockat Shimano 105 kassett som rengjorts.
Så när man äntligen var klar att trampa i väg till jobbet vaknar man till detta! Det blev ett så kallat bakslag. Kunde inte detta kommit till Vasaloppet istället?
Över 15 cm snö kom ner under veckan som gått!
Men skam den som ger sig vi fick springa lite istället och marathonträningen är i full gång. Varje lördag är det långpass och denna lördag var inget undantag. 16 km genom byarna i Gagnef gick väldigt fint, lite sliten i benen efter gårdagens backpass om 11 km men det fungerade bra. I morgon blir det vilodag.
Dessutom har jag nu officiellt slitit ut mina gamla skor. Efter två Lidingölopp och ett marathon lämnar dessa in. Sulorna är lövtunna eller på vissa ställen helt borta och ingen dämpning finns kvar. I år har det blivit 20 mil men nu är det slut. De nya står redan och väntar på att löpas in. Det blev ett par röda. Nu har de minst två marathon och ett lidingölopp framför sig
Sitter som vanligt efter löprundan och drömmer mig bort mot en sommar med många nya projekt. När man springer eller cyklar så får man så gott om tid att tänka på olika projekt. Och med årets program blir det många långa träningspass att fundera över nya projekt. Ett av dessa är att bygga en lastcykel. Säg den träning som inte föder nya idéer och intressen.
Så förutom Stockholm Marathon, Vätternrundan och Ironman i Kalmar skall det även byggas en lastcykel. Just det måste även bygga klart min tempocykel.
Två varianter finns att välja på:
En med två hjul
Eller en med tre.
Trehjulingen är mer anti och robust mm vilket fångat mitt intresse. Men tvåhjulingen är snabbare och smidigare.
Får fundera vidare på detta under veckan. Men det vore onekligen kul med en lastcykel istället för att behöva köra bil så fort man skall ha med sig lite mer än det som får plats på pakethållaren. Och nej. Cykelvagn går bort. Att släpa något bakom cykeln är inte min grej.
