Hård diffus backträning!

I dag var det träning med Gagnefs IF skidsektion. Då jag själv är helt värdelös på skidor och inte tänker åka något lopp i år tränade jag utan stavar med fokus på löpsteg. Fördelen med skidträningen är att vi stora delar av träningspasset ägnar oss åt långa backar och där emellan styrketränar vi. Underbart men jobbigt. 

Något suddig bild men efter sju spurter med höga knän blir det lätt så. Nu sover vi gott i natt. 

Simning och grötpannkaka

Dagen inleddes med en tur till Leksands simhall där en ansenlig mängd klorerat vatten skulle sväljas. Simträning är inte riktigt min melodi ännu. Men skall man simma 4 km i Kalmarsund måste man lära sig att andas utan att kräkas efter tio meter. Nu det gick över förväntan med 300 meter benspark med simplatta eller vad det heter (den gula grejen på bilden). Resten av passet ägnades åt att träna streamline och 25:or crawl. 70 minuter senare klev jag trött men nöjd ur vattnet. Jag fick inte en enda kallsup under hela passet vilket får ses som en framgång. Har nu lärt mig att tänka igenom upplägget av passen för att optimera träningen. Att bara åka och simma tillhör det förflutna.

Mina nya vänner!

Efter passet var det dags för min nya favorit för snabbmat. Grötpannkaka!
1 dl havregryn
1 dl mjölk
1 ägg
Blanda allt i en bunke, salta lite och släng i en näve russin. Häll ut i en välsmord stekpanna och grädda båda sidorna. Klart att äta på direkten med kanel, lite sylt eller keso. Välj själv. Väldigt gott och framförallt mättande.

Grötpannkaka färdig att ätas.

Dagen avslutades med ett styrkepass. För att effektivisera styrketräningen så bör den implementeras i vardagens göromål. Flytta piano ner för trappan till källaren är ett utmärkt tillfälle att träna ben armar, mage och rygg. Tungt värre men efter flera benlyft och ryggövningar så var pianot på plats i källaren till allas glädje, dels för de som spelar, dels för de som slipper höra. 

Gagnef industri- och porslinsflytt i full aktion.

Nu återstår att skapa det där baspasset som jag skall köra i 20 veckor med höjning varannan vecka. Vi får se hur det går.

Att åka i stil till Kalmar!

I min kamp att klara Ironman gäller det att finna de där små guldkornen att se fram mot. Bland annat har   jag bestämt att åka i stil till Kalmar. God fjädringskomfort är naturligtvis A och O samt att det måste vara en GT vagn och då finns det bara en bil som gäller.

Citroën SM från 1972. Frågan är bara var jag skall ha cykeln?

I kväll skall vi börja bygga upp ett träningsschema som skall räcka 20 veckor framåt. Skall bli intressant att se vad vi lyckas få ihop för pass.

Även jag inser mina begränsningar! (Not!)

Nu är det dags att plocka upp den kastade handsken. En bil har materialiserat sig i garaget och den visar sig vara i tämligen dåligt skick. Till och med jag hade problem att riktigt känna den där positiva stämningen som brukar infinna sig när jag ger mig i kast med lite udda saker. Ni vet den där stämningen av eufori att detta fixar vi på en kafferast eller i vart fall på lunchen.

Projekt med många möjligheter och få utgångar

I rymden finns det ännu inget ljus men snart tänder vi

Delar av framrutans karm har helt rostat bort, bara gummilisten kvar

Här saknas det ca två kvadratdecimeter plåt.

Avsaknaden av plåt gör bilen lättare

Tyvärr! Hur djupt jag än gräver kommer inte denna känsla till mig denna gång. Kanske beror det på att jag inser att jag faktiskt måste sova någon gång under 2014, 2015 och 2016, att jag skall träna inför en Ironman, att jag skall bygga en cykel till Vätternrundan och att jag då och då skall vara på min arbetsplats. Valet blev därför lätt.

Jag skall bygga en cykel till Vätternrundan!

Lidingöloppet Race report

Se där då var detta lopp avklarat i år igen. Målet var att komma runt banan på 3:30 med ett 7 minuters tempo. Jag har haft problem med en sträckning i vänster ben sedan sista löprundan då jag sträckte mig ordentlig och tänkte att målet denna löprunda var att springa hela tiden utom i uppförsbackarna efter 23 km. Det funkade rätt bra men krampen kom smygande efter 24 km och jag inser att orken var det inget fel på men dock benen. Nu gäller det att ladda med styrketräning och uppbyggnad av vaderna om det skall funka att springa marathon och lidingölopp utan att få kramp. Nästa år sätter vi målet riktigt högt och hoppas på en tid under 3 timmar. UTAN kramp! Det blir ju 50 års jubileum och då måste man vara med.

Lidingöloppet och rehab!

Nog kunde man förvänta sig en bättre start! Sista långpasset innan Lidingöloppet resulterade i en sträckning i vänster bens baksida efter att jag snubblat på en rot. Nu gäller vila samt stretching. Skall försöka mig på ett lättare pass i dag för att se om det går att mjuka upp baksidan och i lugn och ro sträcka ut musklerna på golvet i Friskis och Svettis lokaler. Får se om det ger resultat nu när det är mindre än två veckor kvar.

Här sträcks det ut muskler både på höjd och längd. 

Det känns lite snopet men samtidigt rätt åt mig att jag inte ser mig för var jag sätter fötterna. Jag har  i och för sig redan gjort en klassiker i och med att jag sprang lidingöloppet förra året. Det är dock roligare att ta alla grenar under samma år.

Bygger en äppelpress!

I mina fruktlösa försök att skapa riktig must har nu turen kommit till att bygga en egen äppelpress för att kunna utvinna så mycket som möjligt av årets skörd.

Budgeten var i vanlig ordning ganska låg och sträckte sig till diverse skräpvirke samt sådant som ligger hemma i skrotlådan och väntar på att användas någon gång.

Kostnaden denna gång blev två M12 stänger samt diverse muttrar för ca 75 kr. Håller med andra ord budgeten ganska stramt. Inledde med att såga upp en lärkplanka som jag hade liggandes i 16 bitar som sedan skruvades ihop med spikband.

Hade lite överbliven lärk som fick bli presskärl

Innerdiametern skulle bli 27 cm så det blev ett väldigt räknande för att få rätt avstånd mellan alla bitar för att kunna göra ett runt kärl. 13 millimeter visade sig vara rätt vilket är samma mått som bultskallen på en M8 har. Två bultar och alla bitar fick exakt samma avstånd. Bara att skruva vilket underlättas av en skruvdragare.

Furuplankan till höger är utgångspunkten så att spikbanden blir i våg.

Se där resultatet av alla uträkningar stämde och vi fick rätt diameter samt ett relativt tätt kärl som inte släpper ut allt för mycket skalrester med mera.

Största avståndet är ca 1-2 mm.

 Efter detta byggdes själva ställningen som stagades upp med M12 gängstänger. Domkraften klarar 5 ton vilket min ställning antagligen inte gör. Men alla reglar har standard mått och går att byta ut allt efter som de slits ut. Det runda locket är skruvat med Rostfri skruv och är själva pressen som domkraften skall stå på.

Liknar en giljotin enligt somliga.

 Det viktigaste är att äpplena är krossade innan de placeras i pressen. Då jag inte har tid att bygga en äppelkross denna höst får min farfars stamp duga. Vikten är hög och vid test visade det sig att inget äpple stod emot trycket.

En antik stamp för stenläggning duger till äppelkross.