Löpning, cykel och nytt projekt!

Det har varit en varm dag och det känns ganska skönt att få springa tidigt på morgonen för att slippa den värsta värmen. Körde ett distanspass på 9,5 km blandat asfalt och ganska kuperad terrängspår. Gick bra men det var skönt att få komma hem och vila ut efter turen. Är fortfarande orolig för hur i helsike jag skall klara Ironman.

På kvällen var det dags för en cykeltur på triathloncykeln för att justera in styret som inte riktigt har varit bekvämt. Bestämde efter rundan att jag måste höja hela härligheten för att sitta bättre. Det blev en fin tur genom vackra delar av Gagnef med omnejd.

Fin utsikt från cykeln

Dagens nya projekt blev en paketcykel modell äldre. Ser verkligen fram mot att få ordning på denna för att kunna köra till affären för att handla utan att behöva ta bilen. Som sagt livet är fullt av projekt som ännu inte påbörjats, avslutats eller för den delen upptäckts.

Monark när den är som starkast.

Triathlon och sjöräddningssällskapet!

Körde ett långpass löpning i dag inför Ironman i Kalmar och kom att tänka på att fler och fler är ute på eller i vattnet under utövandet av olika sporter och extrem event. Det låter kanske lite konstigt men med tanke på hur sporter som triathlon, swimrun med flera använder vatten som ett viktigt element för att träna och tävla i. "Ja ha?" Tänker en del,  vad har detta med sjöräddningen att göra? Jo en olycka i skärgården på en kobbe ställer en hel del krav på den organisation som skall hämta dig.

Det är inte helt lätt att transportera en person med hjärnskakning, brutet lårben eller svårt stukad fot. Under tävlingar finns det stora organisationer som är igång men under träning är det inte riktigt samma uppställ. Möjligen har man med sig en träningskamrat men orkar hen simma hem med dig? Eller orkar hen att bogsera in dig och din kajak när du gått runt och slagit huvudet i botten?

Sjöräddningssällskapet grundades för att rädda skeppsbrutna men har i dag stora möjligheter att köra ut amulanspersonal samt har själva utbildning och resurser i form av IVPA (I Väntan På Ambulans) Detta betyder att de kan göra betydligt mer än första hjälpen. Inom femton minuter lämnar de kajen när de fått ett larm.

Enda triathloncykeln med medlemsmärke?

Jag tror att ett sätt att säkerställa att vi kan få den hjälp vi behöver när olyckan är framme är att bli medlem i sjöräddningssällskapet. 700 kr per år är ju inget jämfört med vad ett par kolfiberhjul kostar till cykeln. Dessutom finns de till för sina medlemmar om ni nu är klantiga och behöver få båten bogserad på grund av motorhaveri (typ soppatorsk) eller behöver annan hjälp ute på sjön.

Tror inte denna cykel hamnar i sjönöd men ett coolt märke är det.

Gör en välgärning och bli medlem i dag.

Titta vad jag hittade! Eller min senaste undanflykt.

Nu när livet söker nya projekt. Triathloncykeln är klar, andra cyklar är renoverade och saknaden efter den båt som sålts blivit för stor efter 24 timmar hittade jag denna båt liggandes bakom huset. Ja jag erkänner, jag gör nu allt för att slippa träna inför Ironman.

En Snipe med "visst" renoveringsbehov.

Den förra som jag sålde för lite över 24 timmar sedan kördes ner till Landsbro till den förre ägaren som ville köpa tillbaks båten.

Jo lite snyggare men tål tyvärr inte vatten längre tider
vilket gör det svårt att ha den liggandes vid sommarstugan.

Denna skönhet skall nu renoveras och få ny durk, nytt däck och nya beslag. Men först skall vi segla lite under sommaren innan vi ger oss i kast med att fixa till allt som behöver göras. Det gäller att segla in henne innan man vet vad som behöver göras.

Lite puts och nytt däck så skall det nog bli snyggt

Juste akterspegel vågar man knappt säga nu för tiden utan att misstolkas.

Premiär för Triathloncykel!

Då var det dags att testa cykeln som jag byggt under våren. Syftet är att ha en helt ok cykel till Ironman i Kalmar som inte kostade skjortan att bygga. Efter att ha trålat nätet efter begagnade delar är den slutligen färdig för premiärturen. Dura Ace växelväljare och allt annat Ultegra utom klingan som är FSA. Campagnolo hjul och Principia ram.

Allt är ihoplockat av begagnade delar utom framväxeln som köptes ny.

Första vändan på min utstakade intervallbana gick så där. Framdrevet slog hela tiden vid acceleration i framväxeln. Hela framklingan vobblade när jag tryckte på höger pedal. Funderade på vägen tillbaks om jag behövde rikta klingan då den trots allt var begagnad. Men döm av min förvåning att jag glömt dra åt  vevarmen på höger sida. Efter åtdragning gick allt mycket bättre och vobblandet var som bortblåst. Jävel vilken fart det är i cykeln.

Vy i 18 mil?

Några turer blev det och det kändes rätt ok att ligga ner på pinnarna men det kommer att ta ett tag att lära sig att hålla en rak linje utan att svaja när man byter från växelgreppet till bromsarna. Men skam den som ger sig. Nacken får lite stryk när man hela tiden vill titta upp men även det är ju en träningssak. Nu återstår det att resten av tiden fram till den 16 augusti träna på att hålla en låg profil. Något som inte riktigt är min grej.