Tjurruset (eller hur jag fick en lerinpackning)

Nu har jag genomfört alla de lopp som jag tänkt under detta år. Sist ut var Tjurruset som är ett mycket spännande lopp även om det är lite svårt att kalla det för lopp då mesta av tiden spenderas i diken, lerpölar eller kärr. Starten för mitt startled (det sista) gick kl. 14.30 och första kilometern gick bra tills en "hej kom och hjälp mig" backe uppenbarade sig. Då 4000 andra individer sprungit före var det lerigt och hoppet att få fäste låg i ett snår med brännässlor. Tur att jag var smart och valde att springa i shorts. 

Glad och ren innan start.

Efter ytterligare några kilometer kom första kärret. Ja mer behövs nog inte sägas då resen av resan gick i lerinpackningens tecken. Sista två kilometrarna var rent djävulskt roliga. Tur att man är två meter för jag bottnade där de andra fick simma genom diket. Sista kilometern gick som en dans förutom att jag stukade foten på den enda släta asfaltssträckan, foten är nu blå och fin men det känns inte som om jag brutit något. 

Shortsen var betydligt lättare att bära än ett par tunga träningsbyxor.
Men lite rispor i benen blev det av grenar och stenar.

En sak står dock klar! Jag kommer att göra om detta. Roligare än så här är svårt att få under en löprunda. Dock skall jag ha andra skor med dubbar nästa år Icebugs eller Salomon spikecross, bara de har isdubb blir det bra.

Skorna är inte ens värda ett försök att få bort all gyttja och allt grus.
Nummerlappen fick jag inte sätta upp bland de andra. Den pryder nu sin plats i garaget